Men...

Lena hörde nyckeln sättas i låset och vridas om. Det klickande ljudet kändes i magen. Det gjorde ont. Dörren öppnades och stängdes. Stövlar sparkades av och det lät som att en jacka kastades upp på hatthyllan – eller kanske på golvet.

   ”Du kunde ha ringt tidigare”, halvskrek Stig från hallen.

   ”Vad sade du”, frågade Lena med slutna ögon. Hon hade hört vad han sa, men ville köpa sig tid och komma på ett bra svar. Hon kröp upp i hörnet på soffan och svepte en brun filt runt benen.  Hon hörde Stig gå ut i köket och ställa ifrån sig vinflaskorna på köksbordet. Han hade tagit av sig kavajen och sjönk nu ner i fåtöljen bredvid soffan. Han luktade lite gammalt svett och den blå skjortan hade stora våta fläckar under armarna.

   ”Jo”, sa Stig och gjorde en liten paus för att se Lena i ögonen och vara säker på att hon nu lyssna. ”Du kunde väl för helvete ha ringt lite tidigare”, fortsatte han långsamt. Ögonen var smala och ögonbrynen nedsjunkna.

   ”Jag glömde bort och var upptagen med städningen och…”, nästan viskade Lena.

   ”Och vadå? Jag bokade av min squash. Jag slutade tidigt. Jag handlade vin. Bara för att du inte kan göra en så enkel sak som att ringa och säga att din morsa inte kan komma.”

Skjortan var jävligt ful och svettlukten brände i hennes näsa. Hon visste att han skulle kunna vara arg hela kvällen. Ända tills de gick och lade sig. Då skulle han viska i hennes öra och föreslå lite kelande. Hon hatade verkligen att ha sex efter att de grälat och nu var hon dessutom äcklad av den svettiga illaluktande blå skjortan. Hon bet sig i kinden.

   ”Du kanske kan spela lite imorgon”, försökte hon leende och utan att invänta svar fortsatte hon. ”Vad blev det för vin? Chilenskt?”

   ”Du hör tamejfan ingenting. Du fattar inte, va?”, väste han. Han la sina händer över ansiktet och sjönk ännu längre ner i fåtöljen. Det blev tyst.

   ”Men du”, lirkade hon medan hon svalde sin avsky för den svettiga mannen i fåtöljen. ”Det blir bättre imorgon. Kan inte du hälla upp lite vin åt mig. Och dig.”

Hon sträckte ut högerhanden och lade den på hans vänstra varma knä. Han reagerade inte.

   ”Och du. Vi kanske kan ha det lite mysigt ikväll när vi går och lägger oss.” Hon ångrade direkt den idiotiska inviten. Det skulle gå åt mycket vin för att kunna slappna av och umgås i sängen med honom. Han kunde väl för helvete duscha när han kom hem.

  ”Nej vänta. Du vill säkert duscha lite efter jobbet. Jag fixar vinet istället.”

Hon reste sig och tog några extra snabba steg förbi honom. Rädd att han annars skulle fånga henne och tvinga till sig en kram eller värre.

  ”Men”, började han. Men det kom inga fler ord ur hans mun. Han såg henne försvinna ut mot köket och vinet.