Droppen tvekande och stannade upp. Funderingar tog över och droppen glömde om den var på väg upp eller ner. Droppen bestämde sig för att inte tänka på gravitationen och mekaniska lagar.
Droppen tog tag i verkligheten och kramade hårt. Så hårt att hon kunde hänga kvar i rymden,. Utan att falla. Utan att stiga.
Droppen njöt av sin tid i stillhet. I flera tusendels sekunder kändes det som att världen stannat upp.
Men...
Moder Natur såg droppen som fastnat och ropade på sin bror Gravitationen. Inga böner hjälpte utan Gravitationen gjorde sitt jobb och droppen föll. Snabbare och snabbare. Droppen njöt nu av fartvinden som susade omkring henne.
Droppens sista tanke var "En gång till! Snälla, en gång till!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar